Angående sjukdom och Paulus törntagg

Innan vi går in på hur Gud agerar när det gäller sjukdom (psykisk eller kroppslig) så skall vi först se på hur vår kropp fungerar i denna världen. En kristen som är fylld med den helige Ande och älskar Jesus eller ett världens barn som inte känner Honom lever båda under denna tidens förgängelse. Ingen kan väl förneka att vi kristna påverkas av lågkonjunktur arbetslöshet eller kanske influensan när den slår till. Livets svängningar kan vara både hårda och många.

Att sjukdom sorg och ångest kan komma över den människas själ och kropp som hängivet lever och praktiserar synden är inget att förvåna sig över. Så är det i denna världen och i Guds församling. Det handlar om sådd och skörd. Jag har träffat kristna som avfallit och blivit smittade av HIV på grund av sitt lössläppta sexuella liv. Jag har träffat kristna som fallit av vägen och knarkat till sig skrumplever och andra sjukdomar. Här beror sjukdomarna till stor del på att de har varit överlåtna och hängivna synd och orenhet. Gud har inte gett dem dessa nedbrytande och dödande sjukdomar utan det var deras kärlek till perverterad sex och drogmissbruk. Vi har med andra ord ett vist ansvar hur vi lever här i denna världen.

Sjukdomarna de fick var helt enkelt frukten av det liv de levt som sedan verkat fram denna kroppsliga och psykiska skada. De kanske får leva med leversjukdom eller HIV livet ut. En del blir helade andra inte. Men trots detta är många väldigt använda av Gud (om de vänt om)  kanske ibland mer än alla andra.

Det finns alltså sjukdomar och krämpor som människan själva är orsak och skuld till på grund av ett felaktigt leverne. Sedan finns det allvarliga sjukdomar och skador som utan förvarning kan slå ner och drabba en kristen och bli till en katastrof kanske under flera år eller livet ut. Sjukdom som man själv inte är skuld till. Hur skall en pånyttfödd kristen ställa sig till att helt plötsligt utan förvarning bli invalidiserad, blind eller få cancer? Ja en sak är säker, det är inte Gud som ligger bakom med någon mystisk dold mening eller syfte.

Vi kristna som vill leva troget med Jesus Kristus och i den nåd vi har i Honom har tyvärr inte fått löfte om att ständigt vara friska eller ständigt ha framgång i det materiella. Snarare tvärt om. Vi åldras och blir äldre och som följd av detta så blir vår kropp bräckligare och i bland blir vi som följd av detta sjuka. Detta är något som vi får acceptera så länge vi lever.

Så sjukdom eller fattigdom är inget Gud i första hand strävar efter att göra oss fria ifrån. Han kan göra det! Men i de flesta fall så får vi dras med en del bekymmer, krämpor eller sjukdomar under den tid de varar. Det viktigaste är att vi har vår glädje i Gud och att vi håller fast vid det Han gjort på korset genom Jesus Kristus. Men jag vill ändå poängtera redan här i inledningen och säga att sjukdom inte är ett medel Gud använder för att korrigera den kristne in i Hans vilja.

Inte heller att Gud skulle använda djävulen för att på något sätt fostra oss in i helgelse genom sjukdom, och absolut inte att andefyllda kristna som älskar Jesus skulle kunna kan ha demoner i sig. De demoner som Paulus eller andra lärjungar kastade ut kom från människor som inte var födda på nytt. Men som sedan de blivit befriade började vandra med Gud.

Matt 4:24 ”Ryktet om honom gick ut över hela Syrien*, och man förde till honom alla som led av olika slags sjukdomar och plågor, besatta, månadssjuka* och lama, och han botade dem.

Mark 1:34 Han botade många som led av olika slags sjukdomar, och han drev ut många onda andar och tillät dem inte att tala, eftersom de visste vem han var.

Luk 6:18 De hade kommit för att höra honom och bli botade från sina sjukdomar. Också de som plågades av orena andar blev botade.

Luk 8:2och även några kvinnor, som hade blivit befriade från onda andar och botade från sjukdomar: Maria, som kallades Magdalena, från henne hade sju onda andar farit ut,

Apg 19:12 så att man till och med tog dukar och plagg som varit i beröring med hans hud och lade på de sjuka, och sjukdomarna lämnade dem och de onda andarna for ut.

Luk 13:11 ”Där fanns en kvinna som hade haft en sjukdomsande i arton år. Hon var krokryggig och kunde inte räta på sig

Luk 13:16 ”Men denna kvinna, en Abrahams dotter som Satan har hållit bunden i arton år, borde hon inte få bli löst från sin boja på sabbaten?

Man kan inte praktisera dessa bibelcitat på kristna andefyllda människor som älskar Jesus med att säga att de kanske har demoner i sig. Det är absurt och helt tagit ur luften och jag vill nog kalla det villolära att förkunna på det sättet.

Det finns ett ställe i Nya Testamentet där Paulus talar ut uppfylld av den helige Ande över en trollkarl som motarbetade dem (inte ett Guds barn) att Herren skulle slå honom med blindhet en tid. Apg 13:8-12 ”Se, nu kommer Herrens hand över dig, och du skall bli blind en tid och inte kunna se solen." I samma ögonblick föll ett totalt mörker över honom, och han gick omkring och sökte efter någon som kunde leda honom.

Frukten av detta var att många kom till tro. Det som skedde här är inte ett system eller tillvägagångssätt som Gud normalt använder. Summan av Guds Ord säger att detta var mycket ovanligt. Församlingen var i sin begynnelse och troligtvis så hände extra ordinära manifestationer för att Ordet skulle ha framgång och överleva. Jag kan inte se det på annat sätt.

Att tex citera Jobs bok och föra in den berättelsen och mena att Gud skulle tillåta satan göra så i dag mot sina dyrköpta barn ser jag inte i summan av Guds Ord. Man kan heller inte kasta in kraftiga domar Gud gjorde över människor i GT och mena att Han går tillväga på samma sätt i dag när vi lever i nåden och förlåtelsens tider.

För mig som kristen har ju redan Jesus Kristus tagit domen och straffet på sigden dom jag skulle få har Han tagit på korset! En slut dom väntar alla olydnadens människor men först efter det att Jesus har kommit tillbaka. Gud har fördenskull inte förändras från att vara vred och hata synden utan Han är den samma i går i dag och i evig tid. Det som håller Honom tillbaka att gå tillväga på samma sätt som i GT är Jesus Kristus och den förlåtelsen och nåd vi har i Honom. Han dog och Han blev korsfäst och dömd för världens synd, man undrar då vad som blev över för oss? Ingenting förutom NÅD!

Sjukdom får vi kanske uppleva många gånger och det helt utan Guds inblandning och det trots att vi är kristna som lever i nåden. Helt enkelt för att vi lever i denna världens förgängelse. Att Gud skulle lägga på sjukdom på en förkrossad och ärlig kristen som inte har en aning om varför han är sjuk - tror jag alltså är fel. Gud korrigerar, fostrar och undervisar oss genom olika omständigheter och då genom den helige Ande som är vår hjälpare.

Joh 16:13-15 Men jag säger er sanningen: Det är bäst för er att jag går bort. Ty om jag inte går bort, kommer inte Hjälparen till er.

Men när jag går bort, skall jag sända honom till er. Och när han kommer, skall han överbevisa världen om synd och rättfärdighet och dom: om synd, ty de tror inte på mig, om rättfärdighet, ty jag går till Fadern och ni ser mig inte längre, om dom, ty denna världens furste är dömd. Jag har ännu mycket att säga er, men ni kan inte bära det nu.

Men när han kommer, sanningens Ande, då skall han föra er in i hela sanningen. Ty han skall inte tala av sig själv, utan allt det han hör skall han tala, och han skall förkunna för er vad som kommer att ske. Han skall förhärliga mig, ty av det som är mitt skall han ta och förkunna för er. Allt vad Fadern har är mitt. Därför sade jag att han skall ta av det som är mitt och förkunna för er.

Den helige Ande är alltså vår Hjälpare, fostrare och lärare som skall föra oss in i hela sanningen om oss själva och Gud. Sjukdom eller annan olycka som kan drabba andefyllda kristna har därför inte tagit över den helige Andes uppgift att dra oss närmare Gud. Däremot så kan olika omständigheter i våra liv föra oss närmare Herren. Vår personliga ökenvandring har inslag av både sorg, smärta och glädje. Herren utväljer då det som Han alltid gjort, det som är svagt och ringa i världens ögon för att på så vis låta Hans kraft bära det bräckliga och svaga.

Här tror jag många har fått tjäna Guds syften trots sin sjukdom och svaghet. Men det innebär ju inte att Gud lagt på dem sjukdomen eller att Han tillåter satan att göra det för att på så sätt fostra och leda kristna in i ödmjukhet. Gud behöver inte fiendens hjälp för att leda och fostra sina barn - det gör Han på egen hand och på sitt sätt.

Det enda vi kan vänta oss från satan är förföljelse för Ordets skull där vi då får söka styrka hos Herren i vår hjälplöshet och svaghet och på så sätt blir beroende av Hans nåd. Detta har varit Hans metod och tillvägagångssätt sedan urminnes tider. Den förlorade sonen fick äta svinmat och leva bland svinen innan han förstod att han måste vända om hem till far. Att jobba ibland grisarna var ett orent jobb och ingenting man skröt om. Han var sargad och hungrig för att han vänt sig bort ifrån sin Far, som inget annat ville än att han skulle komma hem. Det var alltså inte Fadern som genom detta fostrat honom till att längta tillbaka till sitt trygga hem, utan det var omständigheten och frukten av sonens olydnad som fick honom att tänka på hur bra han hade det hos sin Far.

Matt 15:11-18 ”Då gick han bort och slöt sig till en av inbyggarna där, som skickade ut honom på sina ägor för att vakta svin. Han skulle gärna ha velat äta sig mätt på de fröskidor* som svinen åt, men ingen gav honom något. Då kom han till besinning och sade: Hur många daglönare hos min far har inte mat i överflöd, och här håller jag på att dö av svält. Jag vill stå upp och gå till min far och säga till honom: Far, jag har syndat mot himlen och inför dig. Jag är inte längre värd att kallas din son. Låt mig få bli som en av dina daglönare. Och han stod upp och gick till sin Far.

Naturligtvis ger ökenvandringen i våra liv (som vi alla måste gå igenom) med dess dalgångar av sorg och glädje en ödmjukhet och helgelse till att bli mer beroende av Gud. Precis som i berättelsen om den förlorade sonen. I mitt eget liv kan jag se att Gud fört mig närmare Honom de stunder jag varit svag av sjukdom eller sorg. Mitt böneliv ökade då jag låg i sängen febrig och svag. Men också genom de bedrövelser jag många gånger upplevt har Han styrkt mig och lett mig vidare.

Vad jag kan förstå så hade jag inget uppror eller medveten synd i mitt liv och därför var sjuk eller hade ångest. Vist jag syndade många gånger, och gör det fortfarande, tack och lov att Han förlåter mig de gånger det sker. Men jag blev sjuk och hamnade i jobbiga situationer som de flesta människor gör i bland, och då tog jag mig tid till att söka Herren i bön och läsa Hans Ord extra mycket. Naturligtvis så blev jag då styrkt och uppbyggd.

Det som har debatterats en hel del är om Gud fostrar fram lydnad och överlåtelse genom sjukdom. I Gamla testamentet så visade sig Herrens vrede över Israels olydnad genom att sända sjukdom över folk och enstaka människor.

2 Mos 15:26 Han sade: "Om du hör HERRENS, din Guds, röst och gör det som är rätt i hans ögon och lyssnar till hans bud och håller alla hans stadgar, skall jag inte lägga på dig någon av de sjukdomar som jag lade på egyptierna, ty jag är HERREN, din läkare."

Det finns många bibelställen i GT som bestyrker detta med att Gud tillät sjukdom. Men inte på ett enda ställe i GT lägger Gud på sjukdom eller annat elände över Israels barn som levt i lydnad för vad Han har sagt. Detta är väldigt viktigt att ha i åminnelse. Jesus levde i lydnad för vår skull och syndade inte - vi kan därför i tron på Honom och vad Han gjort på korset ha frid med Gud.

Det står tex i 1 Sam 16:14 Men HERRENS Ande vek från Saul och en ond ande från HERREN plågade honom. Detta enstaka bibelställe kan inte heller användas för att påstå att Gud nu i Nya förbundet sänder in onda andar i kristna som lever i ödmjukhet och sanning. Lika lite kan man lyfta fram bibelställen på att Gud skickar sjukdom och elände hur som helst över kristna som lever i nåden och tron på Jesus Kristus. Förföljelse från människor är vi lovade men för den förföljelsen står satan och världens barn - inte Gud. Han leder oss i stället ut ur förföljelsen eller låter oss härda ut i den.

I Nya Testamentet var det speciella tillfällen där Gud såg väldigt allvarligt på den synd som ville göra intrång i församlingen och därför markerade Han sin vrede över bärarna av mörkret. Dessa bibelställen kan därför inte tillämpas på kristna som har en sjukdom eller lever i nederlag med att säga att de lever i olydnad. Det skapar bara frustration och förvirring på vem Gud egentligen är.

Jag har studerat omkring tjugoåtta sammanhang i GT och samtliga säger att det var för olydnaden till Hans befallningar som sjukdom kom över Israel. Hur är det då i Nya Testamentet. Fostrar Gud fram lydnad och helgelse genom att i bland sända eller tillåta satan ge sjukdom över ärligt sanna pånyttfödda kristna?

Vi kan se i Upp 2:20-23Men det har jag emot dig att du låter kvinnan Isebel* hållas,hon som säger sig vara profetissa och undervisar och förleder mina tjänare att bedriva otukt och äta kött från avgudaoffer. Jag har gett henne tid att omvända sig, men hon vill inte omvända sig från sin otukt. Se, jag lägger henne på sjukbädden, och de som bedriver otukt med henne skall komma i stor nöd, om de inte omvänder sig från hennes gärningar. Jag skall döda hennes barn, och alla församlingarna skall inse att jag är den som rannsakar hjärtan och njurar. Och jag skall vedergälla var och en av er efter hans gärningar.

Olydnad och medveten planerad synd var det som fick Gud att lägga henne på sjukbädden. Här måste vi ha klart för oss att Isebel var väl medveten om vad hon gjorde i församlingen. Hon var inte ärlig och sann och följaktligen så var hon inte heller ledd av den helige Ande. Gud hade gett henne tid till omvändelse, men hon ville inte omvända sig från sin otukt. Här handlar det om att kraftigt förleda församlingsmedlemmar till otukt. Alltså inte en engångssynd hon gjort i hastigt mod, utan en väl planerad otukt som var förödande för församlingen helighet och renhet. Därav anledningen till att Gud dömde henne. Han fostrade henne inte genom detta så att hon skulle komma in i förkrosselse och lydnad. Hon ville ju inte ha med Herrens vädjan till omvändelse att göra. Inte heller Hans nåd!

Apg 5:1-5En man som hette Ananias sålde tillsammans med sin hustru Safira en egendom. Med sin hustrus vetskap tog han undan något av köpesumman och bar fram en del och lade för apostlarnas fötter. Då sade Petrus: "Ananias, varför har Satan uppfyllt ditt hjärta, så att du ljög mot den helige Ande och tog undan en del av pengarna för jorden? Var inte egendomen din så länge du hade den kvar? Och när den var såld, var inte pengarna dina? Varför har du i ditt hjärta bestämt dig för att göra något sådant? Du har ljugit, inte bara för människor utan för Gud." När Ananias hörde de orden föll han ner och dog, och stor fruktan kom över alla som hörde det. De yngre männen kom och svepte honom, bar bort och begravde honom.

Olydnad i form av medveten lögn och bedrägeri mot Gud och församling var det som utlöste Guds vrede över Ananias och Safira. Återigen samma kraftfulla dom över människor som med berått mod skulle plantera in lögn i församlingen. De var väl medvetna om vad de gjorde när de hade planerat lögnen tillsammans för att på så sätt lura församlingen. Inte heller var detta en synd som de hastigt ramlat in under. Utifrån sin ondska och sin falskhet hade de i sina hjärtan bestämt att göra detta bedrägeri. De ville heller inte ha med Herrens nåd att göra!

Vi ser av dessa bibelställen att det var fråga om en fällande dom från Herren, inte en fostran som skulle leda dem till omvändelse och bättring. Däremot så blev resultatet av denna dom över Ananias och Safira att församlingen fick en Guds fruktan. Apg 5:11 ”Och stor fruktan kom över hela församlingen och över alla andra som hörde detta. Domen var en markering att församlingen inte accepterade lögner och bedrägerier. Församlingen var i ett utsatt läge i begynnelsen att tillintetgöras om inte mörkret avslöjades. Därför kom denna dom.

Vi skall också se varför Paulus blev blind på Damaskusvägen.

Apg 9:8Saulus reste sig upp från marken, och när hans ögon öppnades kunde han inte se. De tog honom då vid handen och ledde honom in i Damaskus. Det står att Saul rasade av mordlust mot Herrens lärjungar. Olydnad och mordlust mot Herrens tjänare utlöste att Gud slog honom med blindhet som också ledde till omvändelse i hans liv. När han omvände sig och kom in i nåden och lydnaden till Gud fick han sin syn tillbaka.

Jak 1:13 ”Ingen som frestas skall säga: "Det är Gud som frestar mig." Ty Gud frestas inte av det onda och frestar inte heller någon.

1 Kor 10:13”Ingen annan frestelse har drabbat er än vad människor får möta. Gud är trofast, han skall inte tillåta att ni frestas över er förmåga, utan när frestelsen kommer, skall han också bereda en utväg, så att ni kan härda ut.

Jak 1:14 ”Var och en som frestas, dras och lockas av sitt eget begär.

1Tim 5:23 ”Drick inte längre bara vatten utan använd lite vin för din mage, eftersom du är svag så ofta. Timotius var sjuk och hade dålig mage, men det står inte att Herren lagt på honom detta i fostrande syfte. Han levde i lydnad för det han fått uppenbarat ändå var han sjuk. Det kunde lika gärna ha varit ryggont eller någon annan sjukdom. Man kan alltså vara sjuk utan för den skull leva i olydnad eller att satan lagt på den.

Upp 2:5 ”Tänk därför på varifrån du har fallit, och omvänd dig och gör dina första gärningar. Annars, om du inte omvänder dig, skall jag komma över dig och flytta din ljusstake från dess plats.

Det står inte att Gud skulle ge dem någon form av sjukdom, plåga eller ångest för att föra dem in i lydnad och förkrosselse. Utan Han krävde genom ett konkret tilltal att de skulle omvända sig!

Upp 3:15-18 Du är varken kall eller varm. Jag skulle önska att du vore kall eller varm. Men eftersom du är ljum och varken varm eller kall, skall jag spy ut dig ur min mun. Du säger: Jag är rik, jag har vunnit rikedom och behöver ingenting, och du vet inte att just du är eländig, beklagansvärd, fattig, blind och naken. Jag råder dig att av mig köpa guld som är renat i eld, så att du blir rik, och vita kläder att skyla dig med, så att din skamliga nakenhet inte syns, och salva att smörja dina ögon med, så att du kan se.

Här råder Herren Laodikeia församlingens medlemmar till att söka Hans ansikte för att få upprättelse från sin ljumhet. Inte heller här ville Gud lägga på någon sjukdom eller elände på grund av deras avfällighet. Vi ser här att Gud kastar inte på någon församling eller enskild något annat än vädjan och uppmaning till omvändelse att söka Herrens vägar så att nåden kan manifesteras i människor. Han älskar oss nämligen!

Vi skall också se vad Paulus själv fick gå igenom av prövningar.

2 Kor 6:4-6 ”Nej, under alla förhållanden vill vi visa att vi är Guds tjänare, med stor uthållighet, under lidanden, nöd och ångest, under hugg och slag, under fångenskap och upplopp, under arbete, nattvak och svält, i renhet och insikt, i tålamod och godhet, i den helige Ande, med uppriktig kärlek, med sanningens ord och Guds kraft, med rättfärdighetens vapen i både höger och vänster hand, under ära och vanära, med dåligt rykte och gott rykte. Man kallar oss villolärare, men vi talar sanning. Vi är misskända men ändå erkända, vi är döende men lever, vi är tuktade men inte till döds, vi är bedrövade men alltid glada, vi är fattiga men gör många rika, vi är utblottade på allt men äger allt.

Inte ett enda ord om sjukdom förutom nöd och ångest. Vad kan då nöden och ångesten bero på? Vi tittar i 2 Kor 11:23-29Är de Kristi tjänare? Det är jag ännu mer, för att nu tala likt en dåre. Jag har arbetat mer, suttit i fängelse mer, fått hugg och slag i överflöd och ofta svävat i livsfara. Av judarna har jag fem gånger fått fyrtio gisselslag, så när som på ett, tre gånger har jag blivit piskad med spö, en gång har jag blivit stenad, tre gånger har jag lidit skeppsbrott, ett helt dygn låg jag i det djupa vattnet. Jag har ofta varit på resor, utstått faror på floder, faror bland rövare, faror från landsmän, faror från hedningar, faror i städer, i öknar och på hav, faror bland falska bröder, allt under arbete och slit, ofta under vaknätter, under hunger och törst, ofta utan mat, frusen och naken.

Förutom allt detta har jag den dagliga uppgiften, omsorgen om alla församlingarna. Vem är svag utan att jag är svag? Vem kommer på fall utan att jag blir upptänd av iver? Om jag måste berömma mig, vill jag berömma mig av min svaghet. Herren Jesu Gud och Fader, som är välsignad i evighet, vet att jag inte ljuger. I Damaskus lät kung Aretas ståthållare bevaka staden för att gripa mig. Och från en öppning firades jag ner i en korg utefter muren och undkom honom.

2 Kor 12:10 fortsätter ”Så gläder jag mig över svaghet, misshandel och nöd, över förföljelser och ångest, eftersom det sker för Kristus. Ty när jag är svag, då är jag stark. Att tolka in sjukdom i detta citat är nog helst ett önsketänkande från dem som säger så. Det står ju faktiskt ”eftersom det sker för Kristus. Inte behövde han bära sjukdom för Kristi skull? Däremot för den förföljelse han ständigt utstod gläder han sig. Förföljelse kan leda till kroppslig svaghet, men det är en helt annan sak.

Skulle inte jag och du få nöd och ångest om vi var tvungna att gå igenom allt det Paulus fick uppleva av förföljelse? Att bli piskad, stenad eller drivit omkring på havet ett helt dygn, vaknätter, under hunger och törst, ofta utan mat, frusen och naken. Vem skulle inte bli både svag och få ångest av allt detta? Att hans kropp blev både sjuk och sargad av dessa påfrestningarna är väl ingen som betvivlar. Men vad menar då Paulus med törntagg i sitt kött? Det står faktiskt en satans ängel slår honom i ansiktet, inte Gud!

Vi ser i 2 Kor 12:7Och för att jag inte skall bli högmodig på grund av dessa utomordentligt höga uppenbarelser, har jag fått en törntagg i köttet, en Satans ängel, som slår mig i ansiktet, för att jag inte skall förhäva mig.

Paulus var väl bevandrad i Gamla Testamentet så när han säger en ”törntagg i köttet” så kan det helt enkelt vara så att han citerar vad som menas med törntagg i GT. Törntaggar eller törntagg betyder inte en sak i GT och en annan i NT – det var Paulus helt klar över. Skrift förklarar skrift och därför tror jag Paulus hänvisade och citerade till bibelcitat i Gamla Testamentet.

4Mos 33:55-56Men om ni inte driver bort landets inbyggare för er, då skall de som ni låter vara kvar bli törnen i era ögon och taggar i era sidor, och de skall tränga er i landet där ni bor. Och då skall jag göra med er så som jag hade tänkt göra med dem."

Josua 23:13 ”Ty om ni vänder er bort och håller er till återstoden av dessa folk som är kvar här bland er och gifter in er med dem och har gemenskap med dem och de med er, då skall ni veta att HERREN, er Gud, inte mer skall fördriva dessa folk för er. De skall då bli en snara och en fälla för er och ett gissel för era sidor och taggar i era ögon, till dess ni blir utrotade ur detta goda land som HERREN, er Gud, har gett er.

Hes 28:24 ”Sedan skall det för Israels hus inte mer finnas någon stickande tagg eller något sårande törne bland alla de grannfolk som nu föraktar dem. Och man skall inse att jag är Herren, HERREN.

Ordet törntagg citeras i GT bara när när Guds folk blivit förföljda eller på ett eller annat sätt hamnat i trångmål. Ordet törntagg har därför samma betydelse i GT som i NT det är summan av Guds Ord. Paulus blev förföljd och bad Herren att få slippa det men fick ett nej ”min nåd är dig nog var det svar han fick”.

Joh 15:20Kom ihåg vad jag har sagt: tjänaren är inte förmer än sin herre. Har de förföljt mig, skall de också förfölja er.

Jesus går inte emot sitt eget Ord som säger att vi skall alla lida en viss form av förföljelse för Hans namn skull. Därför kunde Paulus inte komma undan förföljelse, men i detta var Herrens nåd nog för att överleva och sprida evangelium vidare.

Matt 5:10”Saliga är de som blir förföljda för rättfärdighetens skull, dem tillhör himmelriket.

2Kor 4:9”förföljda men inte övergivna, nerslagna men inte utslagna.

Men varför har då så många framgångsrika gudsmän i bland varit sjuka och svaga? Jag tror att Gud från början vet hur den människas liv kommer att gestalta sig och utifrån det kallar Han honom.

Jag vill absolut poängtera att jag inte står bakom trosrörelsens falska förkunnelse om att sjukdom och fattigdom hos en andefylld kristen är en frukt av att man kanske lever i olydnad. Inte heller att Gud tillåter satan kasta på andefyllda kristna olika sjukdomar eller demoner när det passar honom på grund av synd.

Man kan vara sjuk och tjäna Herren mer än någon annan som är frisk. Fattigdom och sjukdom är med andra ord ingen mätare på om man går med Gud eller inte. Det enda vi uppmanas till av Jesus det är att se på frukten i den människas liv, inget annat.

Gal 5:22-23 ”Andens frukt däremot är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet, mildhet och självbehärskning”. Att vandra med Gud handlar alltså inte om att ständigt vara frisk eller att ha det materiellt och ekonomiskt bra. Det vi skall se på och sträva efter är frukten - Andens Frukt! 

Sedan att Gud vid enstaka tillfällen tillät sjukdom över olydnadens människor i GT och NT är bara ett varnande exempel för att vi ivrigare skall hålla oss i Kristus och den nåd Han har berett åt oss. Sjukdom är inget du skall vara rädd för att Han lägger på dig om du skulle synda, det gör vi alla då och då. Bed om förlåtelse för de synder du i bland faller för och vänd om, så gäller nåden och Guds kärlek till dig med allt vad det innebär.

Tro inte bara att det är Gud som lägger på dig cancer, ryggont eller någon annan sjukdom för att Han älskar dig och vill fostra dig. Lika lite som du skulle bryta armarna och ben av dina barn för att lära dem något positivt, lika lite gör Gud det med dig. Utan ta din medicin om du nu har det, och tacka Honom för den underbara nåd du fått genom Jesus Kristus. Snarare kan det vara så att Gud tillåter förföljelse och på grund av det så får vi lite ångest och lidande för Ordets skull, detta kan naturligtvis påverka vår kropp negativt, men det är en helt annan sak.

Till sist, älskar du Jesus Kristus och är född på nytt så kommer Gud aldrig att tillåta att demoner kan besätta din kropp. Du tillhör Honom eftersom Han har köpt dig med sitt dyra blod och du lever i Hans nåd. Du är ett tempel för Hans Ande och därför har demoner ingen som helst möjlighet eller makt att flytta in. Underbart eller hur!

Matt 7:11 ”Om ni som är onda förstår att ge era barn goda gåvor, hur mycket mer skall då inte er Fader i himlen ge det som är gott åt dem som ber honom.

Jud 1:7 ”Så är det med Sodom och Gomorra och städerna däromkring. På samma sätt bedrev de otukt och följde onaturliga begär. De står som ett varnande exempel och får sitt straff i evig eld.

1 Kor 10:6 Det som hände dem har blivit ett varnande exempel för oss, för att inte vi liksom de skall ha begär till det onda.

Ett varnande exempel på så vis att vi skall veta och förstå hur Gud ser på den synd och olydnad de manifesterade så att vi inte skall ha begär till det de gjorde. Det innebär inte att Gud dödar eller sänder ormar och sjukdom mot oss om vi skulle falla - inte heller att eld förgör oss som i Sodom och Gomorra. Nu gäller förlåtelsen och nåden i Jesus Kristus för oss som älskar Honom. låt oss därför hålla fast vid att Han är vår Fader som vill oss allt väl i Jesus Kristus.

William Nielsen

 

 

 

 

 

 

 

Undervisning