Guds Vrede

Det betydelsefulla med att studera Guds egenskaper är att vi kan se helheten i den bibliska bilden av Gud. Alla Guds egenskaper hänger samman och de påverkar varandra. Om vi riktigt har förstått Guds helighet så ska vi se att Guds vrede mot synden är oundviklig. Guds vrede är en produkt av Guds helighet på samma sätt som likgiltighet för synd är en produkt av ogudaktighet.

Guds vrede är hans eviga avsky för all orättfärdighet. Den är Guds rättmätliga missnöje och avsky mot ondskan. Den är Guds helighet väckt till handling mot synden”.

Bibeln är inte besvärad av att nämna Guds vrede. Faktum är att det finns mer refererat i Bibeln om Guds ilska och vrede än det finns om Guds kärlek. Trots detta så undviks ämnet noggrant idag och man till och med förlöjligar det. J.I. Packer skriver: Kristenheten av idag har för vana att inte tala om Guds vrede. De som fortfarande tror på Guds vrede (alla gör inte det) nämner mycket lite om detta. De kanske inte tänker så mycket på det. I en tidsålder som ohämmat har sålt sig självt till girighet, stolthet, sex och egensinne, mumlar kyrkan vidare om Guds vänlighet, men säger praktiskt taget ingenting om Guds Dom …faktum är att ämnet Guds vrede har blivit tabu i det moderna samhället och de flesta kristna har mer eller mindre inrättat sig i att aldrig ta upp ämnet”.

Att förbise Guds vrede är höjden av dumhet. Om Guds vrede är verklig då ändras ingenting av att man låtsas att den inte är det. Av uppenbar anledning är ämnet inte populärt men det måste förkunnas. Gud som är fullständigt helig kan inte betrakta gott och ont som lika. Han kan inte le med samma välvilja mot lögnen som mot sanningen. Hans helighet och rättvisa kräver att han tar itu med synden. Helighet och rättvisa gör helvetet lika oundvikligt för de förlorade som Guds kärlek gör himmelen oundviklig för de frälsta. Det finns förmodligen två orsaker till att vi har problem med begreppet Guds vrede.

Den första är att vi inte är heliga och därför är vår attityd till synd och ondska inkonsekvent. Ibland berömmer vi synd och ibland kritiserar vi den. Den moderne mannen är fördomsfri när det gäller otrohet ända tills att hans fru rymmer med en annan man. Då fördömer han det bittert. Men Gud är alltid konsekvent och hatar alltid synden.

När det gäller Gud så är ingen synd ursäktlig, men i Guds nåd är all synd förlåtlig i Herren Jesus Kristus. Det andra problemet är att vi jämställer Guds vrede med människans vrede. Men Guds vrede är inte hämndlysten eller en handling av okontrollerat temperament. Den är alltid en rättfärdig reaktion mot synd. Den är alltid rättvis, alltid i sin fulla rätt och aldrig okontrollerad. Det blir aldrig någon förhastad dom när Gud tar itu med synden.

Vrede och rättvisa. Om vi har någon förståelse för hur helig Gud är och hur syndfulla vi är så kommer ett avgörande problem omedelbart att ställas inför oss. Hur kan en skyldig syndare någonsin accepteras av en helig Gud? Även den ytligaste förståelse för rättvisa kommer att visa hur omöjligt detta är. Modern teologi besvarar problemet genom att konstruera en vek, sentimental gud som inte besväras så mycket av synd, och som välkomnar alla till himmelen inklusive ateister och agnostiker. Men vår Herre Jesus Kristus Gud och Fader är inte vek och tolererar inte synd. Så problemet försvinner inte.

Hur kan en syndare komma i ett rätt förhållande till en helig Gud? John Murray säger: ”Svaret är självklart: vi kan inte bli rätt med honom, vi är alla fel med honom, och vi är alla fel med honom därför att vi alla har syndat och kommit till korta i förhållande till Guds härlighet. Allt för ofta glömmer vi betydelsen av detta faktum. Därför är varken synd eller Guds vrede verkligt för oss”.

Om vi tar Gud på allvar så måste vi ta synden på allvar, och detta i sin tur för med sig att vi måste ta rättvisa och vrede på allvar. Inte ens Guds kärlek kan överträda rättvisan. Så rättvisan för skyldiga syndare kommer oundvikligen att lämna över oss till vrede och bestraffning.

Som vi har sett så betonar Bibeln mycket starkt verkligheten av Guds vrede. Hela världen står skyldig inför Gud (Rom 3:19), och vi är alla av naturen hemfallna åt vreden (Ef 2:3). Det är betydelsefullt att notera att när Bibeln talar om Guds vrede gör den det oftast i rättsliga och juridiska termer såsom domare, lag, dom, skuld och fördömelse. Så ”Guds Vredes Dag” säger Paulus i Rom. 2:5 är dagen ”när Guds rättmätliga dom skall uppenbaras.”

Vrede och helvetet Om du tror på vreden så måste du också tro på evig fördömelse. Parallellen används överallt i Bibeln. Det finns ingenting i Bibeln om en andra chans eller ett nytt hopp eller ett annat tillfälle bortom döden. Där står ingenting om villkorlig dödlighet. Det är ett evigt åtskiljande från Herren.

Människor har försökt säga att du kan komma förbi detta genom en annan tolkning. Det kan du inte för termerna löper parallellt överallt, och igenom hela Bibeln framställs det helt klart och tydligt. Fördömelsen är för evigt. Guds vrede mot synden uppenbarar och avslöjar sig själv såsom död. Inte bara fysisk död utan ännu värre, andlig död”.

Den som kontrollerar helvetet är inte Satan utan Gud. Jesus talar om för oss mycket klart i Matt 25:41 att helvetet är förberett för Satan och hans lärjungar men inte av Satan.

Bibeln använder bildspråk för att beskriva helvetet men vad som är klart är att helvetets eldar skildrar den helige Gudens vrede. Det är avskyvärdheten hos synden som gör helvetet nödvändigt, men det är Guds helighet som skapat helvetet. Helvetet kommer att vara för evigt (utan en frälsare) som en bekräftelse på Guds helighet (2 Tess 1:6-9, Hebr 10:27-31).

I Nya testamentet är det mest Jesus som talar om helvetet, och han har en hel del hemska saker att berätta om det. Men de absolut hemskaste orden som frälsaren använder om helvetet är orden ”för evigt”. Helvetet är lika oändligt som himmelen. Det finns inget slut på det. I livet, även i de mörkaste ögonblicken, finns alltid hoppet att det kan bli bättre. Det finns inget sådant hopp i helvetet. Själar är förlorade för evigt. Spurgeon sade: ”På varje boja i helvetet står det skrivet – för evigt.”

Om jag kunde säga dig att en dag kommer helvetets eldar att ha brunnit ut och att de förlorade kanske kunde bli räddade, då skulle det fröjdas i helvetet bara av blotta tanken men det kan inte bli så. Bibeln säger tydligt: för evigt fördömda, för evigt kastade in i det yttersta mörkret.

En närvarande vrede. I Rom 1:18-32 behandlar Paulus Guds vrede som den är just nu och inte i ett framtida helvete. ”Guds vrede har uppenbarats”, och den är en närvarande verklighet för människor som är gudlösa och onda.

Paulus förklarar vilka dessa människor är. Det är de som undertrycker Guds sanning, och vägrar att erkänna Gud och ge honom den ära som bara tillkommer honom. Detta leder oundvikligen till den hemska situation som beskrivs i verserna 21-23:

Ty fastän de hade lärt känna Gud, prisade och tackade de honom dock icke såsom Gud, utan förföllo till fåfängliga tankar, och så blevo deras oförståndiga hjärtan förmörkade. När de berömde sig av att vara visa, blevo de dårar och bytte bort den oförgänlige Gudens härlighet mot beläten, som voro avbilder av förgängliga människor, ja ock av fåglar och fyrfotadjur och krälande djur.

Till dessa människor kommer Guds vrede. Den kommer inte så som den gjorde till Sodom och Gomorra, genom eld och svavel. Inte heller kommer den som den gjorde till världen på Noas tid, som en massiv översvämning. Guds vrede kommer nu på ett ännu hemskare sätt än detta. I verserna 24, 26 och 28 talas det om att Gud prisgav dem åt skamliga lustar och dess konsekvenser. Det är som om Gud säger, ”om det är så du vill leva så gör det.”

När vi tittar på samhället av idag, då ser vi dessa saker som nämns i Rom 1, gripa våldsamt omkring sig. Människan är intelligent nog att fara till månen, men ändå dum nog till alla stridigheter och allt dödande som fyller våra tidningar dagligen (verserna 21-22). Det finns ett missbruk av Gud idag, genom vilket vi använder Gud och Jesus som ämnen i hädiska nöjen (vers 23). Vi ser idag utmanande lesbiskhet och homosexualitet lika påtagligt som det i Sodom och Gomorra (verserna 26-27). Vi aktar inte kunskapen om Gud som något värt att ha och under senare år har lagar skapats som legaliserar saker som Gud avskyr – t.ex homosexualitet och abort. Guds Vrede är mycket verklig och kristna måste ta detta på allvar och bönfalla Gud om frälsning för män och kvinnors själar.

Saxat ifrån www.solascriptura.se

 

Undervisning