Kom ner från korset!

Kom ner från korset. Fräls oss från korset så att vi får vara i fred för att syssla med vårt. Den människa som låter sig hänföras och bindas till det jordiska gör sig samtidigt otillgänglig for Guds visdom och formas till fiende till korset. Ett sådant teologiskt gränssnitt reducerar sin utblick till det omedelbart närvarande, jagar förvärv, söker det bekymmerslösa, fredar sitt revir, tryggar komfort och kallar allt detta Guds välsignelse. Sådan teologi menar att det inte finns utrymme i Guds tanke för tårar och trångmål. Bekymmerslösheten är ett direkt mått på Guds närvaro enligt detta sätt att förhålla sig. Paulus menar att den som tänker så gör magen, inte Kristus, till gud – Fil 3:18-19.

Den moderna varianten av Kristi kors frälser oss från nödvändigheten att mogna som andliga människor. Dess bleksiktiga närvaro leder oss att tro att vi söker det som är gott och rätt. Det skaffar oss ett slags hänfördhet som leder oss att anta att vi har nått fram till det gudomliga. Men få av oss förstår att allt detta som driver oss att fly undan Kristi kors endast finner sin bot med hjälp av detta förskräckliga kors i dess förfärande direktverkan.

Vårt ständigt återkommande dilemma består i att detta Kristi kors, som är ämnat att vara vår hjälp och tillflykt ter sig som vår radikala fiende. Det dagliga korset förnyar liv, det Kristi kors som vi dagligen konfronteras med och säger vårt ja till är det kors som tillför relevans och kristusnärvaro. Detta kors frälser oss först och främst från oss – personligheten värnas och förfinas till att likna Jesus, den arma, vrånga självhävdelsens människa bleknar bort till fromma för alla och så stiftas frid i Jesu namn. Det dagliga korset ställer krav, kontinuerligt omvändelsekrav – det gör så för att få föra in Kristi väldoft som blivande vår väldoft, föra in Kristi liv i vårt liv till att kunna vara liv inför Levande Gud.

Vår församlingskultur, vilken står så korslös, är ett ytlighetens och förflackandets välde. Vi kan inte tillåta oss att söka befrielse från den Guds vånda som vi är ämnade att bära tillsammans med honom, den vånda som utgör stomme i bedjandet för väckelse och frälsningsunder. Det bedjande som vi oavvisligen måste söka oss fram till håller insikt om omvändandets och reningens nödvändigheter. De böner som måste bes för återupprättandet av det kristna vittnesbördet måste vara mättade av förkrosselse – nådens och bönens Ande måste få plats hos oss igen. Offerhöjdsaltarna som vi rest för att söka tvinga Gud att gå vår väg och stödja våra projekt ska rivas. Den sammanblandning som äger rum i våra gudstjänster, där jordebundenheten klätts för att passa inför Gud måste konfronteras. Korset är fortfarande Guds kraft till frälsning!

Korset, korsfästelsen, det dagliga korset hör till den ständigt återkommande kontroversen mellan Gud och människor. När Kristus, den korsfäste, träder fram får detta våldsamma återverkningar bland människor. Frälsningen förmedlas inte med hjälp av formulär. Frälsandet sker inte i termer av trossatser eller bekännelsemetodik. Guds bärgande av människor sker på korsets väg, där vart steg måste tas i bävan, i ett växande gudsmedvetande.

Bedjandet måste läras in i samvaro med den Ande som gav kraftfullt bifall till Jesu utgivande på korset. Uppfattningen att uppståndelselivet kan levas utan dagligt kors ger sig återigen på flykt från Gud. Herrens eget bedjande om fullständig frälsning räknar med korsets verkan då detta alltid är Guds egen kraft till frälsning. Guds sinne, Kristi sinnelag, det hjärtelag som Anden förmedlar är utgivandets sinnelag – det säger aldrig fräls dig själv, rädda dig undan. Ett sådant sinne, det korsmärkta sinnelaget, är fortsatt redo till uppoffring. Den som skyggar för det Andens bedjande som kostar på, klarar inte att skörda bönesvar och avvisar korsets kraft.

Korset demonstrerar den människas slut som inte villigt och upprepat omvänder sig till Levande Gud. En sådan människa står kvar under Guds skarpa vrede. Korset visar samtidigt, och i fullt skala, Guds stillsamma kärlek i händerna på den ogudaktiga hopen. Han är villig och redo till ett fullständigt uppgivande för att skaffa ro åt vilsegångna. Ytterligare, korset visar hemvändande syndare i händerna på Jesus Kristus till att formas av Guds Helige Ande till likhet med Sonen för att efter hand få söners rätt.

Hela Guds rikes hemlighet vilar i detta ut givande och vinns av dessa som övervinner sitt eget ”fräls dig själv”. Härligheten, Himlens härlighet består till sin kärna av Kristi offer med korset som ständigt uttryck. Församlingen måste söka ett övervinnande och bedjande som återerövrar korsets dynamik. Församlingen måste söka efter ett bedjande som öppnar för korset att verka försoning och guds fruktan.

Korset måste vara ett dagligt kors till att omvandla livssyn, hållning, attityd och tankemönster. Den mobilisering som vi i våra bästa stunder kan åstadkomma håller ingalunda måttet. Disciplinerat liv kan inte ersätta andligt liv. Endast korset klarar att stå i vägen för den gamla människan. Endast nåden räcker för att bärga skörden. Korset manar dig att ge av dig själv, ge dig själv till Gud och sedan till din nästa. Korset gör dig redo att ge av dig själv, ge dig själv till Gud och sedan till din nästa. Där korset verkar tystnar dessa ”fräls dig själv, värna ditt eget”.

Korset förklarar nyfödelsens och upprättelsens möjlighet och nödvändighet. Han, Gud själv, dog för oss. Korset deklarerar segern över alla dessa makter och riken som söker skaffa välde. Vi är döpta till hans död, för att leva våra liv i Kristus inför Gud. Korset talar fullständig frälsning. Kristus i oss, härlighetens hopp. Korset gör slut på alla dessa halvvägsaltaren, med sitt ihållande oväsen och larm. Korset kommer man inte undan, man dödas av det hur man än ställer sig. Bäst då att välja den död som för till liv. Att försöka överleva och betvinga leder till slutlig död. Den som övervinner dessa ”kom ner från korset” kommer inte att behöva smaka den andra döden.

Herrens bedjande pågår ständigt för att ständigt verka fullständig frälsning, ett fullkomligt tillämpande av korsets kraft till fullkomnande. Det kristna övervinnandet står alltid sammankopplat med korset och dess fulla verkan. Det andliga mognandet står i alla stycken sammanvävt med korsets fulla uttryck. Mognad, den ljuvlighet som vilar hos en vuxen människa i Kristus, hämtar sin väldoft och attraktivitet direkt ur korsets erfarenheter. Mognaden med sin krossbarhet förmedlar den tröst, den lisa och det hopp som hjärtat söker. Efter denna mognad söker både människa och Himmel. Om denna mognad ber Herren då han företar prästtjänst i helighetens boning. Om denna mognad borde vi bedja.

Guds nåd förser med frälsning. Därför förser Gud med kors. Guds rättfärdighet förser med upprättelse. Därför förser Herren med kors. Guds kärlek förser med gemenskap. Därför förser han med kors som röjer ovänskapen. Guds närvaro innebär kors därför att korset alltid bott i hans eget hjärta. Hans kors väcker all vånda. Hans kors stillar all vånda.

Lars Widerberg

Saxat ifrån ”Ord för hungriga pilgrimer”

Läsning: Matt 16:21-25, Mark 15:29-36, Luk 23:39-42, 1 Kor 1:18-25, Fil 3:18-19

 

Undervisning