Vad innebär det sanna evangeliet?

2 Kor 11:4 talar om en annan Jesus, en annan ande och ett annat evangelium. Sekter som mormonerna och Jehovas vittnen har ett annat evangelium likaså trosrörelsen. Men vad är det sanna evangeliet? Det som Paulus inte skämdes för eftersom det var Guds kraft till frälsning (Rom 1:16). Evangelium är inte det som Jesus sade, utan det Han gjorde. Han lade frivilligt ned sitt liv som ett offer för synden och lät onda män straffa och korsfästa Honom. Evangelium är inte att förklara detta utan att förkunna och proklamera det.

Men hur som helst så är det viktigt för kristna att förstå hur evangelium fungerar genom att lära sig mer Guds attribut. Vi har bl a Hans barmhärtighet, nåd och kärlek. Eftersom evangelium handlar om vad som hände med Jesus så kallas det för Kristi evangelium (Gal 1:7) eller evangelium om Jesus Kristus, Guds Son (Mark 1:1).

Men det kallas också för Guds evangelium (1 Tess 2:9; Rom 15:16). Det var ju Fadern som sände Sonen (Joh 3:16) och de som är frälsta är födda av Anden. De är levandegjorda och pånyttfödda av den helige Ande. Här ser vi Faderns plan, Sonens försoningsoffer och Andens födande till nytt liv. INGEN TREENIGHET - INGET EVANGELIUM.

Versen som jag nyss hänvisade till, Joh 3:16, är en plats som många startar ifrån när de predikar evangelium; så älskade Gud världen . Men om du skulle stanna 10 personer på gatan och fråga dem vem Gud är, så får du antagligen 10 olika svar. Vi behöver en kort genomgång av Guds karaktär i evangelium, t ex att Han är så rättfärdig, ren och helig att Han hatar synd.

I 1 Kor 15:1-4 deklarerar Paulus att evangelium frälsar p g a det Jesus gjorde, HAN DOG, BEGRAVDES OCH UPPSTOD. Detta är hjärtat av evangelium men det finns andra faktorer som hör samman med dessa och som måste nämnas. Vi har Kristi perfekta liv, ingen annan kan någonsin leva ett liv utan synd. Därför var Kristus ett perfekt syndoffer

Om vi nu går tillbaka till Guds helighet så måste man tala om, att människan i synd är i behov av en perfekt frälsare som kan medla mellan sig själv och en helig Gud. Vad har vi mer som relaterar till Kristi död, begravning och uppståndelse? Jo, när vi ser hur helig Gud är måste vi klargöra hur allvarlig människans synd är.

De flesta människor tror sig ju inte vara syndare, eller ens förlorade. Men evangelium (goda nyheter) kan aldrig bli goda nyheter om man inte först har helt klart för sig vad de dåliga nyheterna är. Om vi ska tala i klartext så är det inte läge att bara be människan att lämna sin måltid och gå ut ur huset. Nej, det som du måste säga är: Det brinner! Det brinner! Spring för ditt liv.

Lagen kommer före evangelium eftersom den är de dåliga nyheterna och evangelium är de goda nyheterna. I Rom 3:20 står det att genom lagen kommer kännedom om synden. Synd är lika med att bryta mot Guds lag.

Med lagen menar jag de 10 budorden. Människan har brutit mot Guds heliga lag, men eftersom Gud är kärlek så utgöt Gud sin vrede över synden genom att döma den enda perfekta människan som löd lagen, Hans egen Son (Jes 53:10).

Det behagade Gud att slå Honom! Guds heliga, perfekta vrede var i Kristi kors, inte bara Hans barmhärtighet, nåd, kärlek och godhet. Idag förmedlas ofta evangelium i en utspädd form som aldrig nämner något om detta.

Ingen blir rättfärdig genom lagen utan lagen är till för att visa oss att vi är syndare. "Så har lagen blivit vår uppfostrare till Kristus, för att vi skola bliva rättfärdiga av tro." (Gal 3:24)

Så här fungerar det. Människan tror att hon är OK och att hennes liv och goda gärningar ska ge henne en god ställning på domens dag. Men hon har satt sin tro på sin egen rättfärdighet och den enda rättfärdigheten som accepteras av Gud är Kristi tillräknade rättfärdighet. Endast den!

Lagen fungerar så här; den säger att du inte ska begå äktenskapsbrott (2 Mos 20:14). Människan säger då att hon inte gör det. Då säger Jesus att det räcker med att titta på en annan kvinna eller man med lust så har du begått äktenskapsbrott med henne eller honom. Gud ser nämligen till hjärtat.

Låt oss ta ett annat exempel. Gud säger i lagen att du inte ska bära falskt vittnesbörd mot din nästa (2 Mos 20:16). All lögn är synd, även den allra minsta vita lögn är synd. Det är därför som Rom 3:10 säger att det inte finns någon rättfärdig, inte en enda. Följande vers-11 säger att ingen förståndig finnes, ingen som söker Gud.

Denna vers slår i bitar den teori som menar att människan söker efter Gud. Det kanske ser ut som om de söker efter Gud, men det gör de inte. De söker efter självtillfredsställelse och upplevelser. Kom aldrig och säg att någon som varit i Jehovas vittnen och nu är buddist söker efter Gud.

Vad är det nu mer som behöver predikas? Jo, vägen ut ur syndens fängelse. Rom 6:23: "Ty, den lön, som synden giver, är döden, men den gåva, som Gud av nåd giver, är evigt liv i Kristus Jesus, vår Herre."

Det är bara om man predikar syndens allvar och Guds helighet som en sann omvändelse kan ske. Eftersom det är den helige Ande som överbevisar oss om synd så högmodas vi inte över vår omvändelse. Omvändelsen innebär inte bara ett ledset känsloläge.

Det måste ske med en vilja att bli frälst och befriad och en beslutsamhet om att fortsätta leva i ljuset av Kristi förlåtelse. Det måste ske utifrån hjärtat och viljan att vända ryggen åt syndens vägar. Det är viktigt att visa att vi aldrig blir perfekta, utan att den kristnes glädje och frid kommer utifrån ett liv i ständig omvändelse. Den som verkligen är omvänd vet att detta inte är ett frihetsbrev till fortsatt syndande!!

Men, säger du, jag har aldrig hört att man predikat omvändelse, bara att Jesus älskar dig och att man ska följa Honom. Detta beror på att man inte tar synden så allvarligt och att man inte förstår Guds oerhörda helighet.

Man ser Honom som en vän som väntar på att få välsigna. Jag beder dig att läsa Apg 26:20 där Paulus säger till hedningarna att de ska göra bättring och omvända sig. Läs också Apg 26:18; Apg 3:19; Luk 24:47.

Dessa ställen visar att bättring är nödvändig innan man kan få Guds förlåtelse. Sedan behöver man tro för att Kristus ska vara ens Frälsare och Herre och för att man ska kunna följa Honom och vara lydig mot Hans bud. Ett av dessa bud handlar om dopet.

Detta är inte frälsande och inte en del av evangelium. Det predikas därför inte för de otroende utan det talar man om med dem som redan är kristna. I 1 Kor 1:17 skriver Paulus: "Ty Kristus har icke sänt mig till att döpa, utan till att förkunna evangelium, och detta icke med en visdom, som består i ord, för att Kristi kors icke skall berövas sin kraft."

Kom ihåg att 1 Kor 15:1-4 talade om för oss att evangelium rör sig runt det som har att göra med Kristi död, begravning och uppståndelse. Dessa är evangeliets hjärteämnen, men hur ofta hör man uppståndelsen predikad förutom på påsken.

Jag vill inte vara kritisk, utan jag vill bara att vi kommer fram till sanningen. Varför är då uppståndelsen viktig i evangelium? Jo, Kristus stannade inte i graven! Eftersom Han uppstod så kan du vara helt förvissad om att också du kommer att uppstå till evigt liv, om du förtröstar på Hans rättfärdighet och inte på din egen. Detta är i korta drag varför det är så viktigt att vi predikar Kristi uppståndelse!!

Mark 8:35: "Ty den som vill bevara sitt liv, han skall mista det; men den som mister sitt liv för min och för evangeli skull, han skall bevara det."

Sekteristiska kännemärken

Det finns många olika sorters sekter idag varav de flesta har kommit fram de senaste 150 åren ifrån USA. Många av dem är uppväckta villfarelser som de tidiga kyrko-fäderna gick emot, men de kommer nu under andra namn. Den kristna kyrkan hade många villfarelser att kämpa emot under sina första 450 år. P g a dessa villfarelser skrevs olika trosbekännelser som innehöll många grundläggande sanningar.

Dessa skrevs på ett lättförståeligt sätt för att hjälpa de enkla och outbildade människorna att känna sanningen. Här nedan kommer en lista på en del av de vanligaste avvikelserna ifrån sanningen. Den kanske kan vara till hjälp.

1. De förnekar allihop läran om Treenigheten. Denna lära är unik för biblisk kristendom och har alltid varit en del av tron i autentisk och historisk kristendom.

2. P g a deras förnekande eller misstolkande av läran om Treenigheten så har de i viss mån en felaktig kristologi, eller enkelt uttryckt, en annan Jesus.

3. En del av dem, t ex Modalisterna och Jehovas vittnen förnekar den helige Ande.

4. De är stolt elitistiska eftersom de ser alla kyrkor utom deras egen vara fel. Sanna kristna inser att Guds folk inte är begränsat till ett enda samfund, utan finns över alla samfundsgränser och att det inte finns någon kyrka som är perfekt.

5. De har en felaktig syn på frälsningen då de ser den vara beroende av gärningar. De kanske säger att frälsningen är av nåd, men de tror då att nåden är något vi måste förtjäna, antingen genom dopet, dörrknackning eller andra goda gärningar.

6. Ett lagiskt starkt herdeskap är också ett vanligt drag hos sekterna. Man ser grundaren av sekten som en gudomligt inspirerad superman, t ex John Smith. De individuella gruppledarna ifrågasätts aldrig heller.

7. Det är många som lider av kraftig depression, och det är ett stort antal självmord i sekter. Jehovas vittnen och mormonerna är ett exempel på detta, Bland annat p g a det tvångsmässiga vittnandet.

8. Det är vanligt med speciella uppenbarelser och profetior, och om profetiorna inte går i uppfyllelse så bortförklaras dom.

9. Man binder medlemmarna och suger ut deras pengar genom indoktrinering och manipulation. Man ingjuter fruktan genom att säga att kritik emot ledarna är lika med kritik emot Gud.

Detta var bara en kort lista, men tyvärr så förekommer mycket av detta också i olika hög grad i kristna kyrkor. En del kyrkor har en elitistisk ande och tror att de är de enda som är välsignade. Det är dom som har kraften och det är hos dem det händer saker.

Andra ser upp till hjältar som församlingen i Korint gjorde. I 1 Kor 3:4 kan vi läsa att någon sa att han tillhörde Paulus och en annan att han tillhörde Apollos. Deras ögon var vända till människor och inte till Herren. Densamma hjältedyrkan ser vi idag: En tillhör Wesley, en tillhör Luther, en annan tillhör Calvin och alla tar de avstånd ifrån alla andra.

Det är ju absolut inget fel i att respektera ledare och som 1 Tess5:13 säger: "Låten dem vara eder övermåttan kära för det verks skull, som de utföra." Vi ska med rätta uppmuntra dem och respektera dem, men vi ska var Kristi efterföljare och inte människors.

Att trofasta män har varit använda av Gud till att undervisa oss och vara exempel för oss, det ska vi tacka Gud för. Men vare sig det är Athanasius, Luther, Augustin, Polycarp, Spurgeon eller Wycliffe så ska vi bara följa dem där de följer Kristus, och gör vi det så är det ju Kristus vi följer och ingen annan.

En annan fiende vi möter är gnosticismens uppgång och influenserna ifrån den ockulta världen. Detta kommer alltid in där människor slutar att pröva och ifrågasätta obibliska fenomen. Här kommer några förslag till hur vi ska pröva fenomen och undervisning:

  1. Är det bibliskt?

  2. Är det Kristus eller människor som höjs upp (2 Kor 4:5)?

  3. Dras människor till Kristus eller till människor och den helige Ande? Den helige Andes verkliga närvaro är där Kristus blir upphöjd, där det sanna evangeliet predikas och där man utlägger Skriften.

  4. Närvaron av "en annan ande" gör att bibelundervisningen ersätts med ockulta fenomen som uppskattas för att vara positiva och spännande, men som i själva verket för människor bort ifrån Kristus och Hans kors. Den centrala sanningen om det objektiva faktum som vi ser tillbaka 2000 år på, som skedde på Golgata, helt utanför oss själva, ersätts med en mystiskt subjektiv upplevelse och ett inåtsträvande.

  5. Kärleken till sanningen måste respekteras där äran går till Gud och inte till människor. Där uppmuntras också en hunger efter det skrivna Ordet.

  6. Kärlek till sanningen har alltid två saker med sig:
    1) den framhåller den sunda läran,
    2) den står upp emot falska läror.

Kärleken till sanningen upphöjer och äran Herren Jesus Kristus eftersom Han är Sanningen (Joh 14:6). Älskar man sanningen så predikar man inte ett urvattnat moderniserat svagt evangelium. Kärleken till sanningen vill se himmelens Gud presenterad på ett riktigt sätt, såsom Han är uppenbarad i Skriften och utan att något av Hans perfekta och upphöjda karaktärsdrag utelämnas. Åtminstone tre av Guds karaktärsdrag missförstås idag, Hans helighet, Hans vrede och Hans Allmakt.

Jag vill sluta med att nämna de fem slogans som framkom under den protestantiska reformationen som tog sin början under tidigt 1500-tal. Vart och ett av dessa är i sig själv ett stort ämne så jag kommer bara att gå igenom dem på ytan. Reformatorerna hade liknande problem att brottas med som vi har idag. På ena sidan hade de lagiskheten och på den andra fanns den mystiska fanatismen. Båda dessa producerar ju ett annat evangelium. Vi behöver få en ny reformation idag som återkräver den mark som reformatorerna en gång vann. Därför vill jag nu presentera reformationens fem slagord

SOLA SCRIPTURA är latin och betyder endast Skriften . Denna skrift jag skrivit är tryckt av en ideell verksamhet som heter Sola Scriptura. Sola Scriptura betyder att Skriften inte bara är ofelbar, utan också absolut självtillräcklig.

Skriften är ingiven av Gud, och Gud ville ha varken mer eller mindre i Bibeln än det som Han har uppenbarat. Ingen annan religiös bok som kommit efter, är inspirerad av den sanne Guden, t ex Koranen, Mormons bok eller Tidskriften Vakna.

Endast Skriften undervisar på ett adekvat sätt och med klarhet vad människan behöver veta om dessa och andra ämnen: Himmelen, helvetet, vem människan är, vem Gud är, vägen till frälsning, bön och det kristna livet mm, mm.

Självklart ska vi läsa kristna böcker, men vi ska alltid gå till Skriften för att pröva eftersom den är vår auktoritet. Om alltså någon kommer och påstår att vi kan bli frälsta på något annat sätt än det Bibeln talar om, så ska vi förneka det.

Eller om någon kommer tillbaka ifrån Florida där han har haft någon mystisk upplevelse och vill introducera "DET" i din kyrka, så ska du inte vara rädd att säga nej till det p g a att det är obibliskt, även om någon säger att du bedrövar den helige Ande.

Den helige Ande inspirerade de män som skrev Skriften. Om "DET" inte går att finna i Skriften, behagar du den helige Ande om du visar Gud kärlek genom att ta avstånd ifrån "DET". Den enda auktoritet vi behöver är Sola Scriptura.

Står det skrivet? Självklart så finns det en del sanningar som inte står skrivna i Skriften, t ex modern medicin och atomfysik. Men allt som har med Gud och det andliga livet att göra finns i Skriften.

SOLUS CHRISTOS. Endast Kristus . Han är det levande Guds Ord. Hans verk är alltillräckligt. Han är den enda frälsaren, den enda Vägen. Han är mer än nog. Han är vår Befriare, vår Profet, vår Präst och vår Konung. Alla andra Kristus än den som är Solus Christos i Sola Scriptura är falska, och utan kraft att frälsa.

SOLA FIDE. Endast tro . Sola Fide i Solus Christos. Endast Kristus är det objekt som tron kretsar kring för frälsning. Tron vilar på Kristi försoningsoffer och behöver inga egna gärningar utan endast Kristi gärningar för att säkra sig om evigt liv. Men även vår tro är oss given för att vi ska kunna tro eftersom vi är helt förlorade i oss själva. Tron kommer av att vi hör evangelium (Rom 10:17).

SOLA GRATIA. Endast nåd för att tro. Även tron är av nåd eftersom allt är på grund av nåd (Joh 1:12; 13). Gud begär ingenting ifrån oss. Alla goda gärningar är förgäves. Det är därför reformatorernas sista sanning är:

SOLI DEO GLORIA. Endast Gud tillhör äran , inte någon människa eller organisation (Rom 11:33-36).

Jack Hibbert

www.solascriptura.se/jehovitt.html 

 

 

Undervisning